Jag tog körkort för snart fyra år sedan (slow starter - jag vet :) ), och min körlärare brukade bemöta mina suckar över körskoleteorin ungefär såhär:
“Man kan naturligtvis lära sig köra bil genom att titta på hur alla andra gör i trafiken - och det räcker antagligen långt nog för att kunna köra bil hjälpligt, och kanske tillochmed långt nog för att få ut ett körkort. Men vill man vara säker på att man inte gör onödiga misstag och därigenom utsätter sig själv och andra för fara bör man läsa på teorin till en sådan nivå att man börjar inse *varför* reglerna finns istället för att bara mekaniskt lära sig hur de är formulerade. Det är bara när man lyckas uppnå en lite djupare förståelse för teorin som man kan bli en riktigt bra bilförare”
Idag tycker jag inte att det är svårt att köra bil, och jag har en känsla av att hans ord gjort mig mer benägen att tänka efter innan jag agerar i trafiken än något annat moment under körkortsutbildningen och den emellanåt staplande början av min bilistkarriär gjort… Jag kom - konstigt nog ;) - att tänka på hans ord när jag gick igenom efterdyningarna till föregående inlägg och länkade texter… :)
